→ "En nomad kommer lastad"
lördag, augusti 15, 2009 /
0 kommentar(er) - kommentera?
Det är så spännande det där med att följa i sin moders fotspår trots att man lovat sig själv att kapa en hand om så skulle bli.
Jag har aldrig bott på ett och samma ställe längre än 5 år. Jag är född lite längre in i landet, men uppvuxen lite här och där längs den svenska (fantastiska) Västkusten. Så blir det när attraktiva jobbtillfällen dyker upp på andra platser än den egna - man rör på sig likt nomader i jakt på betesmark. Så blir det också om man har en mamma som i sin tur har en rastlös själ.
Min mamma har en rastlös själ. Den äter förändring till frukost. Jag har en orolig själ. Den äter gärna långsamt. Efter fem år har mammas själ fått tillräckligt. Efter fem år har min precis rotat sig. När vi flyttade från paradisdalen på Sveriges tredje största ö lovade jag i vrede att själv inte leva nomadliv när det väl skulle bli dags för mig att bli med eget hushåll och klippa navelsträngen till det hushåll i vilket jag växte upp.
Det har väl gått så där.
Under min, än så länge, relativt korta karriär som egen hushållerska har jag lyckats flytta fyra gånger. Det blir lite snabbt räknat ungefär en gång per år. Till mitt försvar bör väl tilläggas att det har varit flyttar inom en och samma Väner-stad och nästan också inom en och samma stadsdel, vilket ju är bra. Men fyra flyttar är och förblir ändå fyra flyttar.
Hur det kommer sig, vet jag inte. Eller jo, jag vet. Mycket känslor och sådant... ja, ni förstår. Inte passa in, inte känna sig hemma. Blabla. Men i vilket fall. Hur det kommer sig att jag nu flyttat ytterligare tre timmar bort från älskade Västkusten är en fråga jag har fått svara på säkert etthundrasjuttioelva gånger under den senaste månaden. Alla är nyfikna - arbetsintervjuare, arbetskamrater, gamla kamrater, nya bekantskaper. Det får mig att undra; är det så illa? Är Västerås en stad man flyttar från snarare än flyttar till? Eller är det kanske bara så att det är ett allt för oväntat drag från en Västkustare? Matematiken går ju på den punkten egentligen inte ihop. Tre timmar i rakt österled innebär ju tre timmar längre ifrån Västkusten samt tre timmar närmre Östkusten (med vilken jag inte delar några större känslor, minnen eller erfarenheter).
I korta drag ser det dock ut så här:
- Studieuppehåll + pojkvän i Västerås = Studieuppehåll hos pojkvän i Västerås = Billigare boende, trevligare boende, mycket kärlek.
- Bror och syster i Stockholm + Västerås = Många möten, Skansenbesök etc.
- Lärarutbildning i bagage + lärarbrist i Västerås = Jobbtillfällen
Många plus. Så klart också några minus också, men ingenting jag inte klarar av... vilket i sig blir ett plus. Jag hoppas på det bästa. Jag tror att det blir bra... Nej... Jag är nästan säker på att det blir bra.
Så gör plats Västerås, gör plats!
Bild: sverigeresor.se
