Mina arbetsveckor är långa nu. Mina arbetsveckor är inte fem dagar långa. Mina arbetsveckor är inte ens sju. Mina arbetsveckor är åtta dagar långa och blir längre och längre mest hela tiden.

Denna streckan är fylld av möbelmontage, studier och vikariat i en salig blandning. Om ni undrar hur det kommer sig att jag inte vet vilken dag det är, så har ni svaret där. Namn på dagar är inte lika viktigt som datum. Viktigast är att veta hur många dagar som skiljer dagar åt, hur mycket effektiv tid man har till godo per dag och var man är i räkningen. Namn på dagar spelar ingen roll, för de säger ändå ingenting.

Och hittar man sin rytm fortsätter man framåt. Kan man räkna datum, kan man  räkna 1, 2, 3, så fortsätter man framåt utan att behöva ifrågasätta någonting - allt fungerar.

Sedan kommer den där ynka lediga dagen och man inser hur trött man är. Och under den där ynka lediga dagen fungerar ingenting; det går alldeles för trögt att läsa och det man läst fastnar inte, nyckelorden är totalt ofokuserade och oförståeliga, muskelstyrkan är på avtagande och de där kilona man tappat under arbetsveckan smyger sig tillbaka och lägger sig kring midjan. Enbart på grund av att matschemat spräckts.

Jag är idag på dag tre av (än så länge) åtta.

Etiketter: Musik, TV

Och så himla glad är jag för att det drar igång igen. Ikväll sänds avsnitt nummer tre, jag hinner nog knappast se det i morgon, men på fredag... då jävlar!

Etiketter: TV

Etiketter: Politik

Etiketter: Politik

Sån här JÄVLA IDIOTI har jag inte varit med om på länge. Om ens alls. Någonsin.

Rasister hör inte hemma i riksdagen i ett land som sedan länge byggt ett samhälle på en mångkulturell grund. Rasister hör inte hemma i riksdagen.

Etiketter: Politik

För arbetstillfällen för alla, inte grad av sysselsättning för några. För att en skattesänkningspolitik i praktiken inte är en jobbpolitik bara för att den kallas för det. För att en skattesänkningspolitik vidare inte kan kallas jobbpolitik om den inte genererar några jobb.
För att det finns konkurrenskraft på forskningsmarknaden om förnyelsebar energi. För att en hållbar framtid inte klarar ett beroende av dyr olja.
För att en bra skola inte behöver fler skattesänkningar utan kompetens och verkliga resurser. För komvux. För framtiden.
För att ROT ska få växa.
För att vården ska finnas där den behövs, inte där plånböckerna är fetast. För att vården ska vara tillgänglig, inte exklusiv. För alla dessa "enskilda fallen". För att de inte ska bli fler. För att försäkringsagenters utlåtande inte ska väga tyngre än läkarens. För möjlighet till verklig rehabilitering.
För pensionärerna. För småbarnsföräldrarna. För kvinnor i arbetslivet. För kvinnor utanför arbetslivet. För människor.

För solidaritet med djur och natur. För solidaritet med medmänniskor. För solidaritet med kommande generationer.

Därför röstar jag grönt. Jag menar inte att du behöver göra detsamma. Jag ber dig bara tänka igenom ditt val... noga. Och kan du, går det överens med dina principer, så rösta rödgrönt.

För att det i grund och botten inte handlar om mig, utan om OSS. För att det handlar om rätten till ett värdigt liv oavsett var däri man befinner sig.

Etiketter: Politik

Igår erbjöd sig mannen/myten/arbetsmyran att "vispa colan" om vi köpte coca cola eftersom han vet att jag gillar när kolsyran lagt sig lite.

Ibland tror jag faktiskt att han tycker om mig.

Etiketter: Samboskap

Jag var aldrig en Håkan-flikka när jag var liten (jo, man är visst liten när man är 13), när herr Hellström lämnade Broder Daniel och ylade Känn ingen sorg för mig Göteborg så högt att det ekade från varenda öppet fönster och ur radio och tv. Jag har heller aldrig egentligen haft en egen relation till Håkan, utan har alltid varit med Håkan genom någon annan.

Men jag växte upp med honom. Och han blev liksom som till den där släktmedlemmen man aldrig riktigt funderar över, men som alltid är med ändå oavsett var man varit i livet och oavsett vad man gjort. Jag har vuxit upp och liksom julsånger hör den säsongen till hör Håkan Hellström på ett eller annat sätt till livet. Så är det bara. Inte för att jag har valt det så, utan för att det bara är så och därför bör förbli så.

Snart blir det nytt, dessutom. På årsdagen av Känn ingen sorg... 10 år går fort.

Etiketter: Musik

Ehpsson: [...] och du vet ju att jag inte klarar av typ Nezeril. Jag får ju ont långt upp i bihålorna. Så jag fick barnnässpray istället... och eftersom den är svagare kan man ju gå och spruta mest hela tiden.

Ehpsson förklarar dosering kontra nässpraysberoende.

Etiketter: Citerat

Reinfeldt och Borg läste nog aldrig Bamse när de var små.

Etiketter: Politik

Jag har alltid närt en smått förtryckt kärlek till mjökkannor i form av kossor, ni vet sådana som Teppas hade att vattna sina växter med.

Det finns en episod när jag, i ett onyktert tillstånd bör tilläggas, skapade ett slags Mjökkossealtare på ett köksbord hos en människa jag egentligen inte känner. Ryktet säger att jag möblerade om, men sanningen är att jag bara dekorerade eftersom mjölkkannan var så himla fin. Faktiskt.

I vilket fall, Lagerhaus verkar veta vad jag vill ha och har tagit fram den här till sitt porslinssortimentet:

Mjölkkanna, 49 SEK, Lagerhaus

Jag vet att den skulle göra sig så himla bra tillsammans med mina salt-/pepparelefanter i min köksdjurssamling.

Etiketter: Shopping

Tack vare Jersey Shore är jag uppdaterad i vad som händer rent politiskt i USA. Jag förstår plötsligt verkligen varför Obamas popularitet har sjunkit - killen har ju höjt priserna på solarium med 10%! TIO PROCENT!! Bara för att jävlas med Guidos runt om i landet.

Snookie, I hear you. O-M-G!!!!

Etiketter: Ironi, Politik, TV

Etiketter: Komedi

Idag grät jag lite för mig själv. Inte så mycket för att det egentligen är synd om mig, utan tvärtom - vad vore jag utan allt det fina jag har? Ibland är det bara skönt att lätta på trycket och det är särskilt skönt om man har en blöt nos i nacken som tröst.

Lätta på trycket, kära ni.

Etiketter: Biografi

Man kan lära sig mycket av att lajva - det handlar inte bara om improvisation, att se bortom det synliga och improvisera med folk du egentligen inte känner eller ens skulle känna. Nej, den viktigaste lärdomen jag har fått av lajv (förutom diverse sömnadsknep) är att knivar inte bör underskattas i disksammanhang. Tvärtom, ska knivarna särbehandlas och hanteras med största försiktighet. Har man skurit upp en hand en gång gör man det inte igen. Har man skurit upp en hand en gång så blandar man inte vassa knivar med övrig disk. Man låter inte vassa knivar sjunka längst ner i en diskbalja.

Så klart har jag anpassat denna doktrin till livet, anno 2010; Man stoppar inte ner vassa knivar bland övriga bestick i diskmaskinen.

Min sambo har inte lajvat. Därför har han inte förstått det där med knivar kontra respekt. Och eftersom min Sambo aldrig lajvat lyckades jag placera en filékniv rakt upp i det så kallade "månberget". Enligt Sibyllan kommer jag nu att förlora all min fantasi och skaparförmåga och i stället bli instabil (fritt tolkat).

Allt tack vare en filékniv i bestickkorgen, en ulv i fårakläder.
Allt för att Sambon aldrig lajvat!

Etiketter: Biografi, Doktrin

Mitt hem är just nu inte bara en tvåa för tre, en hundgård och en barnkammare. Det är också ett politiskt laddat vakuum.

Allt eftersom valet drar närmare, duggar också diskussionerna som inte diskuteras allt tätare. Min sambo tillhör ett block och jag det andra. Min sambos hela släkt tillhör ett block och min familj det andra. Vi har så skilda åsikter att vi helst inte bör diskutera... alls. Jag är klar i mitt manifest och i sakpolitiska frågor är jag mycket mer påläst än min sambo. Det brukar resultera i frustration snarare än frälsning.

När vi härom dagen trots allt diskuterade, som följd av Reinfeldts utfrågning i SVT, slutade det med att jag grät. Jag grät! Att jag sovit för dåligt och var smittad med grav PMS var så klart faktorer som gjorde det möjligt, jag är annars mycket samlad, men ändå.

Nu sitter jag här ändå och planerar en valvaka.
Snittar? Snacks? Cider?

Etiketter: Biografi, Politik

Stackars mamman...

Det är september och utanför mitt köksfönster ser det just nu ut så här:
Fortsätt ››

Etiketter: Biografi, Höst, TV

Visst förstår väl jag att min blogg just nu är urtrist, dötråkig och allt det där. Men det har liksom inte kunnat hjälpas. Jag har egentligen haft jättemycket jag skulle kunna skriva om, men jag har varit för upptagen med att faktiskt göra det för att bara skriva om det. Ibland överträffar verkligheten det virtuella, ta i trä.

För att summera lite; Vi var så långt söderut man kan komma i Sverige. Där träffade vi en räv. Vi tog med oss den hem och är numer tre i vår tvårummare - en tvåa för tre, helt enkelt. Vi har i princip blivit bebisföräldrar som applåderar avföring och uppmuntrar det där med att andas in emellan tuggor. Det är mycket att pyssla med då, ni kanske förstår. Man kan ju inte klappa åt en bajshög och blogga samtidigt...

Etiketter: Biografi