This one goes out to all the iPhoners out there, så har du ingen iPhone kanske du finner det här inlägget totalt ointressant och slöseri. Men till er andra;

"Yeah, yeah, yeah. Like, I hear what you're hearing and it pains me, man! Here, try some of this..."

"One time I protested about this thing. It was about animals or the enviroment, I mean it was for a really important cause!"

"I'm thinking about getting a tattoo of the word 'helvetica' on my chest, but using Arial as font. It's ironic, obviously." 

"Sometimes I forget about tweeting something and then I have to go back and tweet about it like it's still happening."

Det är fortfarande lite buggigt, och det känns kanske si-så-där att behöva betala för det, men håll utkik för det är nog inte långt kvar till perfektion!

Eftersom f.d Tobias, Tobias-Tobias (numer Desmond in a Tutu-Tobias/VF-Tobias) är den enda som tyckt till så kommer jag utgå från att alla tycker att nya layouten är lika awsome som vi verkar tycka!




Häppå're!

...om nya layouten. Lämna en kommentar.

Pwetty pweeeaassse?

Jag har tänkt om. Och om. Och om. Och om och om igen. Men var gång det börjar bli allvar fegar jag ur som den kyckling jag är. Någon gång ska jag ha en sparv - det är liksom redan bestämt. Men någon gång skulle jag också vilja ha något sånt här:

Etiketter: Inspiration

I USA regerar socker och mer än sockersött sirapskaffe. Efter två veckor i konserveringsmedelsland, är det inte jättekonstigt att man därför på lilla espressomaskinen numer tillverkar smatsatta lattes istället för de gamla hederliga, konservativa cappuccinos som dessförinnan ruled my world.

Någon dag ska jag göra en re-make på min Starbucksfavorit skinny Pepermint Mocha, men idag blev det en caramel latte:

• 1 shot espresso (så klart beroende på vilken styrka du vill ha)
• ½-1 tsk ljus sirap
• 1 tsk kardemumma
• 1 tsk kanel
• ca 2½ dl mjölk

Blanda ut sirapen med espresson i ett högt latteglas. Tillsätt kanel och kardemumma. Skumma mjölken. Häll över ca 2/3 mjölk (dvs, spara skummet). Rör om i glaset. På med skummet.

Etiketter: Recept

Etiketter: En om dagen

Jetlaggad. Å. Det. Grövsta. ZzZzzzZz.

En helg har passerat och vad har jag gjort med mitt liv? Inte särskilt mycket. Nästan ingenting alls. Jag har jobbat och jag har sovit... och så har jag tagit promenader med den långnosade.

I lördags var det födelsedagsvin för Sara, det missade jag ofrivilligt. Igår var det personalauktion, det missade jag också... fast frivilligt. Jag missar tydligen det mesta nu för tiden. Jag är alltför trött och ledbruten för att inte missa saker. Dessutom totalt oinspirerad och världens tråkigaste sällskap (snurran said so herself). Det har varit så himla mycket jobb nu det senaste. Nästan för mycket. Nästan som i en sekt har jag vuxit in i det hela - investerat så mycket av mig själv att jag sedan insett för sent vad som blivit. Mycket på gott, mycket på ont.

Egentligen är det inte så mycket mig det är synd om. Egentligen. Även om jag leker martyr och missförstått geni. Det är snarare alla andra det är synd om. De som gör planer i vilka jag sedan inte medverkar. De som gör planer i vilka jag sedan faktiskt medverkar. Jag ber om ursäkt.

Från och med nu ska jag prioritera. Jag ska prioritera vettigt, nyttigt och roligt.
Sedeså.