UPPDATERING:

Det gick väl bra. Dr A var inte dr Alban. Jag vet väl att det vore högst osannolikt att min läkare skulle vara dr Alban... ja alltså med tanke på att dr Alban är tandläkare, inte neurolog. Men visst hade det varit lite overkligt. Lite krä-häj-zy så här på måndagseftermiddagen.

Men i vilket fall. Ingenting särskilt kom fram. Ingenting gjort som inte redan gjorts så att säga. Det blev ett smått ansträngt möte mellan doktor som mentalt klappar folk på huvudet och patient som inte gillar att bli mentalt klappad på huvuet. Dessutom var jag osäker på om man får säga "ja, jo, jag såg ut som en heroinmissbrukare" när ens läkare påpekar de många blodproven som tagits. Får man skämta om pundare när man är hos läkaren? Är det så kallad "läkarhumor"? Jag svarade "Mjoooooo..." för säkerhets skull och önskade lite för mig själv att dr A skulle visa sig vara dr Alban ändå och att han skulle bryta ut i sång. För att lätta upp stämningen... och, ja, på tal om droger liksom.

En ny röntgen bokades av dr A-inte dr Alban och jag sitter nu och googlar MS... i väntan... igen. Jag tar det med ro. Jag har nog vant mig.