Between who I am and who I could be.
ehpssonkontaktläsbart
a year in cookeville Bim blackberry song Desmond in a tutu Dianna Agron, but you can call me Charlie Decade en fin karl farmorsbloggen heart of the city heja abbe hemlängtan jejajävel kafferepet kertiii lev ditt liv så som du vill leva det maria montazami mitt eget jävla narnia POPETOTEЯOR pretty much amazing sara sofie tobias holmgren för VF tobias, tobias
gammalt
augusti 2009september 2009oktober 2009november 2009december 2009januari 2010februari 2010mars 2010april 2010maj 2010juni 2010juli 2010augusti 2010september 2010oktober 2010november 2010december 2010januari 2011februari 2011mars 2011april 2011maj 2011juni 2011juli 2011augusti 2011september 2011oktober 2011januari 2012
Man brukar säga att "kärt barn har många namn". Jag har i bara i passet fyra och i vardagliga munnar många fler än så. Betyder det att jag är ett kärt barn?

Vemodig. Allvarlig. Jag tänker för mycket, oroar mig för mycket, analyserar för mycket. Det finns ingen jag har så lite tålamod och förståelse för som för mig själv. Men emellanåt är jag för jävvla rolig.


Jag är nog inte riktigt klok i huvudet. Men en vacker dag...


→ "spärr in the nacke."
onsdag, januari 13, 2010 / 0 kommentar(er) - kommentera?
Egentligen är det inget som helst roligt med att ha nackspärr. Särskilt inte när det är så halt ute som det är och så mörkt ute som det är. Dessutom är min nackspärr av sorten "Satans hittepå som egentligen kräver en nackkrage". Jag traskar runt med vetepåsar och yllehalsdukar och gör så gott jag kan med hushållsgöra - ut är inget alternativ. Egentligen är det inte mycket som är tillräckligt roligt för att drivas med...

...förutom det faktum att man ser förbannat lustig ut och känner sig sjukt osmidig i princip alla lägen. Man måste skratta lite. Lite. Mitt i all tragik.

 

Genuint glad är jag dock för halsduken från Skottland. Inte nog med att den framhäver min ögonfärg på ett högst trevligt sätt, för det är ju allt som egentligen räknas, den är också den varmaste och trevligaste halsduken jag har. Skottarna kan det där.

Genuint glad är jag också över att det är några dagar kvar till neurologmötet. Jag skulle inte klara att bli stucken i och klämd på idag.

Nu ska jag återgå till min lunch och mina avsnitt av Bones.


Etiketter:

© Ehpsson, 2009 - 2011
All rights reserved.