Man brukar säga att "kärt barn har många namn". Jag har i bara i passet fyra och i vardagliga munnar många fler än så. Betyder det att jag är ett kärt barn?

Vemodig. Allvarlig. Jag tänker för mycket, oroar mig för mycket, analyserar för mycket. Det finns ingen jag har så lite tålamod och förståelse för som för mig själv. Men emellanåt är jag för jävvla rolig.


Jag är nog inte riktigt klok i huvudet. Men en vacker dag...


→ "Klantigt."
fredag, juni 04, 2010 / 0 kommentar(er) - kommentera?
I förrgår öppnade Egypten sina gränser mot Gazaremsan. De gränser som landet mottagit mycket spott och spe för att i första hand ha stängt. Spott och spe då Israel aldrig på riktigt hade kunnat genomföra en total isolering av Gaza om det inte varit för Egypten. Kryper Egypten till korset? Eller passar man på att släta över några historiska missar?

Ett dygn senare avslutar Nicaragua som första land alla sina diplomatiska förbindelser med Israel. Någon Nicaragua säkerligen funderat över en längre tid än vad som förflutit sedan Ship to Gaza-konvojen attackerades. Alternativt, sagt upp en kontakt de ändå  inte hade mycket nytta av - som att plocka bort vännen på facebook som du inte sett sedan första klass och ändå inte kom särskilt bra överens med eller ens umgicks med då.

Visst det är fult. Det är till och med ganska lågt att utnyttja Israels högst beklämda situation till förmån för den egna internationella statusen. Visserligen har Israel pinkat i sin egen pool, målat in sig själva i hörnet där de nu sitter. Man kan vrida det fram och tillbaka i all evighet, ty politik kära vänner är mycket sällan bara svart eller vit. Men vad som än finns för baktankar, så är det för min del mycket lite intressant.

Även om det inte var så här det var tänkt från början, har Ship to Gaza lyckats delvis med vad de först skeppade ut för att göra.

Ship to Gazas mål var att delvis bryta blockaden mot Gaza. I och med Egyptens gränsöppning är blockaden också delvis krackelerad, om än så tillfälligt. In i Gaza kommer nu förhoppningsvis bistånd och förnödenheter som, precis som i Gazaskeppens fall, inte handlar om vapen och verktyg för förstörelse och terror utan nödvändigheter för att människor ska kunna ha en dräglig vardag. Även om nu Israelisk militär/gränspolis med all säkerhet  kommer att beslagta mångt och mycket av det som skulle komma in från Egypten, så är gränsen i alla fall något så när öppen.

Dessutom har alla länders strålkastare riktats mot Gaza och Israel. Världens invånare har väntat på reaktioner och aktioner från Israels sida, och Israel har fått isvatten kastat över sig. Israel har visat upp ett hemskt osmickrande ansikte, kanske till och med det sanna ansiktet? Världen har börjat misstänka att allt inte är så väl i Gazaregionen som den Israeliska staten har velat utmåla. Även om deras mäktigaste allierade USA inte uttryckligen har visat sitt missnöje över hanteringen av situationen så har Israels alla internationella förbindelser svajat.

Det går inte att komma ifrån det faktum att för ovanstående punkter har det betalts ett alldeles för högt pris. Kidnappning och dödsfall. Så fort en människa dör är det ett alldeles för högt pris, oavsett vilken sidas förlust det är. Men blockaden skulle absolut inte brytas enligt Israel, kosta vad det kosta ville.

Och kostat har det.

Etiketter: , ,