Jag har ett glas med is och körsbärssaft, en låda med svenska jordgubbar och för säkerhetens skull, ja om PMS'en skulle slå till, också en chokladkaka - låt Sommar i P1 i börja!

Jag unnar mig dessa två timmar. Lite sött, lite slött och lite må bra. Är det något som för mig betyder sommar är det just Sommar i P1. Jag tror det kommer sig av att efter många timmar i en svettig, blå folkabuss få slänga upp dörren i färjkön och känna brisen från Malö strömmar dra in som en lättnadens suck över djur, barn och vuxna - till tonerna av Sommar-introt. Eller när mamma satt i sina randiga klänningar från Gudrun Sjödén på trappen till sommarstugan och drack kaffe med dörren öppen och, ja just det, lyssnade på Sommar i P1. Eller lata sommarlovsdagar i stora Pilträdet nere vid dammen på Morlanda och radio i hörlurarna. Eller pannkaksluncherna på Svarteskär. Ja, när jag var yngre var Sommar i P1 ett välbekant och välkommet bakgrundsljud.

I dag är det dessutom en spännande sommarpratare; Pär Johansson är en högst sympatisk människa och Glada Hudik-teatern är ett högst sympatiskt sällskap. Anekdoterna är klockrena.

"– Mitt program kommer att handla om hur min bästa kompis hamnade i Världslaget i fotboll medan jag hamnade på en vedbacke med utvecklingsstörda. En kursändring jag aldrig ångrat. Jag ska också prata om vad som händer med människor när man blir behandlad med respekt, sedd, behövd och tagen i anspråk. Och vad som är receptet bakom Glada Hudik-teaterns framgång."

Missade du det kan du lyssna igen här.

Etiketter: Radio