Man brukar säga att "kärt barn har många namn". Jag har i bara i passet fyra och i vardagliga munnar många fler än så. Betyder det att jag är ett kärt barn?

Vemodig. Allvarlig. Jag tänker för mycket, oroar mig för mycket, analyserar för mycket. Det finns ingen jag har så lite tålamod och förståelse för som för mig själv. Men emellanåt är jag för jävvla rolig.


Jag är nog inte riktigt klok i huvudet. Men en vacker dag...


→ "Befriad från begynnande klaustrofobi"
tisdag, september 01, 2009 / 0 kommentar(er) - kommentera?
Dagen idag har spenderats i klaustrofobins tecken. Jag antar att det lätt blir så när man inte lämnar lägenheten tillräckligt. Man äter sin frukost, ringer sina samtal, diskar, tvättar och helt plötsligt har hela dagen gått.

Idag kliade det i hela kroppen. Jag vet inte om det hade att göra med faktisk klaustrofobi eller om det mer var det faktum att jag inte rört på mig (läs: motionerat) på ett bra tag. Sen gör det nog sitt att det ser förbaskat roligt ut med brännboll och frisbee.

Då är det bra att luggarna finns och att vi fann varandra där på Blue Moon's dansgolv för så många veckor sedan nu. Plingeling sa telefonen och vips sitter man nere på kajen, i solen och trycker i sig en glass. En välförtjänt paus från lägenheten och Klaos, min vän klaostrofobin.

UPPDATERING: Haha. Att youtube innehåller så mycket äckligt (jag väljer att inte att länka, men om jag avslöjar att jag de senaste minuterna (på inrådan av S) har suttit och kollat på när folk tömmer cystor på var, så kan ni nog själva förstå att jag sitter och hulkar)?! Och så mycket fantastiskt!

Etiketter: