Man brukar säga att "kärt barn har många namn". Jag har i bara i passet fyra och i vardagliga munnar många fler än så. Betyder det att jag är ett kärt barn?

Vemodig. Allvarlig. Jag tänker för mycket, oroar mig för mycket, analyserar för mycket. Det finns ingen jag har så lite tålamod och förståelse för som för mig själv. Men emellanåt är jag för jävvla rolig.


Jag är nog inte riktigt klok i huvudet. Men en vacker dag...


→ "Jaja"
fredag, september 25, 2009 / 1 kommentar(er) - kommentera?
Jag sitter och funderar på (ännu) ett blogginlägg om mitt och Västerås' än så länge icke-befintliga kärleksförhållande.

Lotchas, hur blir man egentligen kär i Västerås? Du om någon borde veta. Vad är det jag missar?

Etiketter: