→ "Världens bästa uppfinning"
fredag, oktober 09, 2009 /
0 kommentar(er) - kommentera?
Vad vore jag utan min älskade familj?
Fantastiska mamman vet hur lite som skramlar i plånboken. Hon vet hur skralt det är, hur varje öre för mig är öronmärkt, att man vrider och vänder på varje lapp, varje mynt för att få det att gå ihop. Och när man en morgon som denna står i duschen, skickar den fantastiska mamman ett sms;
"Hej. Bidrag till lite guldkant i helgen finns på ditt konto. Kram mamma"
Så nu kan jag åka till Stockholm och träffa den minsta systern... och det med gott samvete. Jag behöver inte motivera resan för mitt hårt hållna konto med ett "jag mår dåligt, jag behöver familj, jag behöver det här", jag kan bara åka. Och vi kan ha det bra, syster och jag.
Egentligen spelar summan ingen roll. Det är gesten som berör. Att hon ens har tänkt så långt. Nu ska jag snyfta ihop lite lunch och vara tacksam över att ha landat i just den familj som jag landat i. Jag vore inte jag om inte ni fanns.
Egentligen spelar summan ingen roll. Det är gesten som berör. Att hon ens har tänkt så långt. Nu ska jag snyfta ihop lite lunch och vara tacksam över att ha landat i just den familj som jag landat i. Jag vore inte jag om inte ni fanns.
Tack allra käraste, käraste mor!
Tack allra käraste far.
Mami och papi på promenad i begynnande sommarkväll, Varberg 2008
Etiketter: Familj
