Man brukar säga att "kärt barn har många namn". Jag har i bara i passet fyra och i vardagliga munnar många fler än så. Betyder det att jag är ett kärt barn?

Vemodig. Allvarlig. Jag tänker för mycket, oroar mig för mycket, analyserar för mycket. Det finns ingen jag har så lite tålamod och förståelse för som för mig själv. Men emellanåt är jag för jävvla rolig.


Jag är nog inte riktigt klok i huvudet. Men en vacker dag...


→ ""Night fury""
tisdag, november 16, 2010 / 0 kommentar(er) - kommentera?
Under förra veckan såg vi Draktränaren (How to train your dragon) här hemma... och den är att rekomendera. Varmt dessutom.

Manuset är bra. Det är alltid tacksamt med filmer som kan tilltala breda ålderspann - med dialog på alla nivåer. Shrek var väl egentligen något av en pionjär på den fronten och därefter följde en strid ström försök till att kopiera konceptet, men som antingen slog för högt över barnens huvud eller för lågt under de vuxnas bälten. Draktränaren är väl kanske inte lika vuxen som Shrek, men heller inte så pass barnslig att man som lite äldre gäspar sig igenom det hela.

Konceptet är nytt, men ändå relativt självklart (och för tiden passande) - vikingar slåss mot drakar sedan århundraden tillbaka, vad händer om man ifrågasätter ordningen? Vad händer när man lär känna "andra sidan"?

Dessutom slår Draktränaren på trumman när det kommer till feminism. Visst är väl majoriteten av huvudkaraktärerna män, men den tuffaste drakdödaren (in training) är faktiskt tjej och i vikingaarmén finns också många kvinnor. Här är det minsann inte männen som ensamma seglar i väg medan kvinnorna stannar hemma och föder barn. Woop woop!

Soundtracket är dessutom, simply put it, skitbra!

Se och tyck om!